TJÄDER Tjädern är med största sannolikhet en av de mest mytomspunna fåglarna på norra halvklotet. Allt från ruskiga hjulormar, en sorts drakliknande varelser i småländsk folktro till mellaneuropeiska furstejakter på hochwild och där emellan allehanda norska och svenska vidskepelser med inblandning av skogsrå osv.
- De mäktiga Tjäderspelen pågår under parningstiden i maj
- Tupp blir ca 3,5-4,5 kg i extremfall 5,5 kg
- Höna ca 1,5-2,5
- Ålder upp till 8år, tupp vuxen 3-4 år, höna könsmogen från 1,5 år
Från ca 3 års ålder har Tjädertuppen revir i anslutning till den spel/parningsplats som valts. Med bra vegetationstyper kan yttergränserna på området vara ca 1 km. Ju sämre det passar fågelns biotop/livsmiljö desto större blir området, med fler tomma fläckar där den inte rör sig. Yngre fåglar tillåts hållas på de sämre vegetationerna inom området. Hönan har ett revirbeteende under sommarens kycklingperiod resterande del av året rör den sig generellt över större områden än tupparna och är mindre beroende av skogsmarkens utseende. Efter spelperioden i maj ruvas äggen lite mindre än månad och kläcks i mitten av juni. Dagarna efter kläckningen är överlevnaden väldigt beroende av vädret/temperaturen. Kycklingarna får inte bli kalla och våta (ihjälfrysning ) och insektslivet skall vara aktivt, då insekter nästan uteslutande är kycklingarnas föda under den första månaden. Biotoper: Med variation för årstid är skog med ljusinsläp (luckig granskog eller gran/tall blandskog) med blåbärsris på marken en favoritbiotop, sumpskog med tuvull en annan. I och med det storskaliga skogsbruket i Norrland kan det för tjädern vara svårt att hitta lämpliga biotoper i närhet till spelplatsen och det kan få fåglarna att röra sig över mycket större områden än vad som är normalt i södra Sverige, speciellt emellan olika årstider. Med vinter-, vår-, sommar- och höstbiotoper. Yngre fåglar har större respekt för predatorer som duvhök, räv, mård, och håller sig gärna i en tätare skog trots att det bjuds sämre födomöjligheter där. Äggen/Kycklingarnas predatorer är nötskrika, korp, räv, hermelin, mfl. samt grävling i den mindre mängd de finns här uppe.
Mat:
- Maj-Okt: vårfryle ,tuvull, kovall, blåbärsris, blåbärsblad
- Aug-Sep: blåbär, lingon, kråkbär, odon, asplöv, starrfrön
- Insekter: sommartid
- Nov-Maj: tallbarr
För att mala tallbarr när det ingår i födan äter tjädern småsten, vilken den förvarar i krävan/muskelmagen. Därför ses tjädrar ofta äta sten efter väggkanter.
ORRE Orren är mindre än tjädern och väger ca tupp 1-1,5 kg och höna 0,7-1 kg Orren trivs bäst i trakter där björk- och barrskog omväxlar med, ängar, mossar och bergig mark. Den finns också i enbusksnår och på ljunghedar. Orrens föda liknar tjäderns men på vintern utgör björkknopp den huvudsakliga födan. På våren börjar orren sin lek och i slutet på maj gör hönan ett enkelt rede på marken och lägger vanligen 6-8, ibland fler. Efter omkring 3 veckors ruvning kläcks kycklingarna i mitten på juni.
RIPA Det finns två arter av ripa i Sverige dalripa och fjällripa. De är lika till utseendet även om det finns vissa skillnader, bla genom val av levnadsplats, då fjällripan föredrar högre höjder i fjällen och dalripan just nedanför fjället och i skogslandskap. Parbildning sker på våren och riporna samlas inte till större spelplatser som tex orre och tjäder utan tupparna försvarar sina revir. Hönorna lägger omkring 10 ägg, som hon ruvar i ca 21 dygn. Häckningsframgången varierar år från år beroende på predationstryck och väderlek. Viktiga predatorer är hermelin, räv och kråkfåglar. Vissa år kan också många kycklingar dö på grund av kallt och regnigt väder. Ripans matvanor skiftar med ålder, säsong och levnadsplats. Kycklingarna lever första månaden huvudsakligen på insekter. För vuxna och mer än månadsgamla kycklingar dominerar bär och bärris dieten under sommaren och bete på björk och vide under vinterhalvåret. Hos dalripan räknar man med 90% dödlighet från ägg till nästföljande häckningssäsong. Predation är troligen den vanligaste dödsorsaken Under hösten ruggar fåglarna till en helvit dräkt som den bär fram till maj för att sedan under sommaren rugga två eller tre gånger till då den anlägger fler och fler bruna fjädrar. Allt för att dräkten ska vara så väl anpassad till miljön som möjligt vilket ökar ripans kamouflerande skydd mot rovdjur.
JÄRPE Järpen är den mista arten av skogshönsen. Man finner ofta järpen i fuktigare partier i granskog, gärna lite täta med lövinslag, antingen äldre skog med flera skikt eller unga skogar. I båda fallen ger granen skydd mot predatorer. Blåbär, lingon och växande örter är huvudföda under barmarksperioden. Därför är det viktigt med luckor i granskogen. Vintertid äter järpen hängen och knoppar av lövträd, framför allt al. Förekomst och täthet av järpe gynnas av al i grandominerade skogar. Järpen har revir och uppehåller sig inom cirka 20-40 hektar, sett över ett år. Ungfåglarna sprider sig i september och etablerar ett eget revir samma höst. Arten lever i par större delen av året, förutom den tid då honan tar hand om ungarna. Detta skiljer järpen från de andra skogshönsen där tuppar och hönor normalt bara träffas vid spelet. Vid jakt flyger inte järpen särskilt långt efter den skrämts upp utan landar redan efter 30-50 meter lågt i ett träd.
HARE I skogarna i Lappland finns uteslutande skogshare. Skogsharen är mest aktiv i skymnigen och på natten och tillbringar dagen i vila, ofta i en jordhåla, en skreva eller i snö. Under parningsperioden är den dock mer dagaktiv. Den har mycket bra hörsel medan synen troligtvis inte är så bra, åtminstone inte vid fullt dagsljus. Pga sina långa bakre ben kan haren endast ta sig fram med språng. Innan skogsharen tar vila för dagen går den ofta tillbaka ett stycke i sitt eget spår Sedan hoppar den åt sidan. Detta upprepas några gånger, för att vilseleda eventuella predatorer. Denna teknik nyttjar den även om den jagas. Den kan även försöka att bli av med jagande predatorer genom att springa ned i fuktiga marker. Honan är dräktig 2 till 3 gånger per år och föder 1 till 7 ungar per kull. Varje dräktighet pågår runt 50 dygn.
